jag tänker på mina syskon
mina fina fina syskon som bara finns där
utan röster och att det var så länge sen
så himla länge sen
och att om allt hade varit annorlunda så hade det inte varit så länge sen
och jag sitter på ett telefonjobb med gråten i halsen
berättar för alla att polisen har ett centralväxelnummer numera
sväljer lite
berättar för några till att det inte finns något mc donalds i skillingaryd
sväljer hela saknadsklumpen och orosmolnet
det här med att glida ifrån och kanske aldrig mer komma tillbaka
det kan jag inte tänka på när jag sitter med ett headset
för även om jag vet att det nog kanske inte är så
så känns så många saker som att det är mitt fel
och jag känner mig avskärmad från det här med syskongemenskapen
att de är tre och jag är en
jag vill skrika då
VI ÄR FYRA
VI ÄR FYRA FAKTISKT
jag vet att jag har tre bröder
men liksom
vet de att de har en syster
jag struntar i att jag har ett emoperspektiv på det här hör ni det
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar