jag har legat under täcken
jag har legat utan täcken
jag har svettats
jag har vandrat parketten fram i kvav lägenhet
jag har lagt handflatorna mot fönsterrutorna och tittat ut
jag har sörjt fågelungarna som dog
jag har lutat pannan mot frysen
jag har försökt krypa in i frysen
jag har hostat
jag har nyst
jag har slemmat
jag har darrat av astmamedicin
jag har krypit upp hos michel och somnat där
jag har sovit
sovit
sovit
och sovit
nu känns det som att jag äntligen kan gå ut
jag har saknat luften
jag har saknat min cykel, mina gräsmattor, mina träd
jag har saknat allt jag inte har
nu öppnar jag balkongdörren i alla fall
jag struntar i om det är för tidigt
jag vill ju andas
och jag andas ikapp med michel
jag ser på honom när han sover
jag kysser hans ögonfransar och lägger mig intill
jag har aldrig känt såhär förut
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar