min dator har gått sönder
jag kan inte komma åt mina texter, mina bilder, eller gå ut på internet
jag kan starta den
jag kan se hur den försöker öppna windows
jag kan se hur allt stängs ner igen, och hur det börjar om
jag tycker lite synd om den, på något sätt
men mest tycker jag såklart synd om mig själv (som oftast och alltid)
jag kan ju inte skriva för fan
det känns som att jag sitter i en litterär rullstol
en handikappad värld har öppnat sig framför mig och jag måste kravla mig fram
och framförallt låna andras datorer och internet
det är beklämmande, det här
som tur är har jag väldigt mycket pennor och anteckningsböcker
men min högra handled håller långsamt på att förvandlas till en värkande klump
och det efter en TIMMES skrivande
jag vet inte jag
då är det också tur att jag blir bjuden på middag ikväll
middag och jazzkonsert
det lindrar lite
hejdå.
fredag 28 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar